Kvicksand



jag är äldre än du
du tycker om att se på mig

jag ger mig av
vänder om när du rör mig

bädden är farlig
en bädd av sand

du är vår
jag höst

kropparna för oss samman
en farofylld tröst

en dag är jag borta
utan ett ord

men än
finns allt kvar

våra liv
driver tillsammans

leva underbart kort
på denna omöjliga kärleksbädd

tack för att du fann nyckeln jag gömt
och väckte längtan jag glömt

Kommentarer
Postat av: sophie

underbart att läsa dina inlägg

vackert!

öppet men samtidigt hemlihetsfullt,

kärlek och sorg

styrka styrka styrka

liv!

Det är du Anette!

kramar till dig underbara människa

2011-05-09 @ 11:17:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0